De flesta människor jag möter i det psykoterapeutiska arbetet har någon gång under livet råkat ut för en kris. Krisen gör att de idag inte lever ett gott liv. Några har med sig svåra upplevelser från sin barndom och kan behöva riktigt lång terapi. Våra mänskliga liv är så olika därför behöver vi också olika hjälp. Hjälpen kan ha olika ord, men för mig är det min psykoterapeutiska kunskap på psykodynamisk och existentiell grund som allt vilar på. En del av mitt arbete kan ha ord som familjerådgivning, existentiell rådgivning, hitta sin personlighet, utveckla självkänslan, kristerapi, krisintervention, sexuell rådgivning, stöd under svår sjukdom, själavård.
Psykoterapi, definierad av professor Johan Cullberg:
Psykoterapi är en behandlingsmetod för sådana personer som besväras av psykiska problem och olika psykiska störningar. För att kallas psykoterapi skall behandlingen vara fast förankrad i en psykologisk teori. Den skall utföras av en särskilt utbildad person (legitimerad psykoterapeut), eller av någon som befinner sig under handledd utbildning. I psykoterapin avses sådana drag i personligheten stödjas, som är av vikt för självständigt tänkande och handlande. Dessutom stöds individen i att undanröja hinder för en positiv utveckling och mognad. Samtalet är oftast instrumentet och någon form av behandlingskontrakt bör vara uppgjort.
Psykoterapi, definierad av Riksföreningen Psykoterapicentrum:
Psykoterapi är en behandling i form av regelbundna samtal hos en utbildad psykoterapeut under längre eller kortare tid, allt från några veckor till flera år. Behandlingen sker inom fastställda ramar vad gäller tider, arvode, frekvens och tidsperspektiv. En överenskommelse om detta görs i början av behandlingen och måste bygga på patientens behov.
Psykoterapi kan betraktas som en samarbetsrelation mellan två människor, patienten och psykoterapeuten. I samspel med varandra söker de orsak till och förståelse för patientens problem och lidande. Det är alltså ett relationsarbete där båda är delaktiga, men där det är patienten som är huvudpersonen. Patientens nyfikenhet och beredskap att utforska sig själv är en god förutsättning för att nå framgång i terapin.
Psykoterapi kan bedrivas individuellt, med par, familjer eller i grupp och bygger på vedertagen psykoterapeutisk kunskap.